onsdag 29 december 2010

mellandagar

Har haft en fantastiskt fin ledighet i några fina dagar. Dessutom en ypperligt glad och frisk Vilhelm. Det gör liksom allt så härligt.
Nu är det mellandagar. Det är de dagarna man borde använda till saker man inte hunnit med. Typ att förstå multipel regression och z-test och fucking Zigman av allt - Gosh, jag skulle verkligen VERKLIGEN vilja förstå det här men jag är för seg i kolat, puckad i bollen, och totalt omotiverad just nu.. Nä, mellandagarna har istället gått åt till andra saker jag inte hunnit med under året. Som att köpa ny jacka, och joggingskor. Nu behöver jag inte se ut som en påskkärring längre och förhoppningsvis slipper jag mina så gått som konstanta vätskefyllda blåsor på tårna ,vilket är följden av att vägra inse att man faktiskt har större fötter nu än när man var 14. Statistiken kan vänta till nästa år. Annars mår vi prima här i storstaden. Vilar upp oss, och sparar cash. Vilket är mycket välbehövligt. Fin skit helt enkelt. Sitter och skriver detta på en dator fylld med gamla kort så jag tänkte se ifall jag kunde bjuda på nån goding.. hmmm..haha ja den här:

Från en annan ledighet i en annan tid, ett annat liv nästan, på en annan plats och på ett annat äventyr.

Nä hörni, god fortsättning och gott nytt och sånt. Nu tänker jag nog inte blogga mer i år.

måndag 29 november 2010

lägesrapport..

Att gå från mammaledighet och klättra på väggarna av rastlöshet till heltidsstuderande och samtidigt ha en hemmavarande bebis är verkligen en helomvändning och det kommer nog ta några månader innan jag börjar vänja mig vid att ha ett normalt liv. Ville klarade 3 halvdagars inskolning innan den första monsterförkylningen attackerade och han har nu vatt hemma sedan i torsdags. Har en känsla av att dagisinskolningen kommer att dröja till ja, april kanske, innan han kan börja gå på riktigt. Skolan hade vatt lugn om det inte var för allt ansvar som följer med min och Elinors nya bebis vid namn KANDIDATUPPSATTS. Det innebär en hel drös med trådar att hålla i och artiklar att läsa och statistik att förstå. Jag försöker hålla stressen på en männskligt nivå men kroppen säger ifrån med allt från munblåsor och spänningshuvudvärk till oregelbunden lingonvecka. Borde verkligen träna mer för att rent fysiologiskt hålla stresshormonerna i schack.. men när fan ska man hinna det? Ibland önskar jag att jag bara hade ett jobb. Vilket som helst. Nio till fem och sedan ledig. Vilken lycka!
Men, det är roligt också. Faktiskt! Jag gillar att tänka. Att styra upp saker och att skapa nåt. Kankse kan det här jobbet till och med bidra till något. Kanske publiceras. Vem vet? Och nu känns målet ändå rätt nära. Ett å ett halv år kvar tills jag kan skriva i telefonkatalogen: Linnéa Östling - Leg Logoped. Då kan vi flytta till Stockholm och bli vuxna. Eller nåt.

tisdag 16 november 2010

Ett helt år.

Kära Vilhelm. Jag önskar jag kunde ge dig allt i världen och lite till. För du har gett mig livet bara genom att finnas till. Aldrig kan jag återgälda dig för lyckan som griper tag i mig varge gång du ler. Men jag kommer alltid att försöka. Jag har gett dig den bästa pappa jag kan tänka mig och jag önskar att vi tillsammans kan ge dig självförtroende, tillit, kreativitet, glädje, trygghet och en tro på att livet är fantastiskt. Jag hoppas att vi också kan ge dig stöd och tröst när du behöver det. Idag är det ett år sedan du kom till världen. Ett helt fantastiskt år sedan som jag såg dina snälla ögon första gången. Jag förstår inte hur jag kunde leva utan dig. Jag älskar dig mer än du någonsin kan förstå.
/Mamma

tisdag 12 oktober 2010

tid

Jag insåg igår efter att ha kommit hem med en isbit till vilhelm att det verkligen var dags för vinterkläder. Fick fruktansvärt dåligt samvete eftersom jag inte fattat varför han var så himla gnällig i vagnen. Tyckte verkligen jag packat på honom massa kläder. fleasetröja å allt. Eftermiddagen gick åt till att gå och hitta overall. Det värsta med att hitta barnkläder här är att allting (i alla fall i de affärer man har råd att handla i) fortfarande är uppdelat i pojk och flickavdelningar. Pojkoverallerna är gröna, blåa eller svarta och flickoverallerna är rosa eller röda. Jag trodde verkligen att vi kommit längre än så. Men det är tydligen fortfarande otroligt viktigt att ens lilla bebis så tidigt som möjligt får veta vad som gäller.
Vi kom i alla fall hem med en ja, blå jacka och byxor. (hade rabatt och hundra kronors presentkort på hm så det fick bli det).

Förövrigt har Vilhelm börjat gå. Men det är fortfarande rätt så vingligt och han gör det bara när han är utan strumpor och skor. Det är något speciellt när det reser sig upp. De blir så himla stora helt plötligt. Han se ju ut som en liten pojke mer än en bebis och jag får lite hjälpvadtidengårfortpanik. Första stegen är liksom en milstolpe.. som att börja skolan nästan. Sånt man pratar om när de är nyfödda.

Liver rusar just nu känns det som. Skolan har nästan börjat och jag ska börja skriva kandidatuppsats. I eftermiddag ska jag träffa min kompanjon och försöka formulera ihop en en frågeställning. Dagisplats väntar vi fortfarande på, men jag antar att jag får ringa till den där dagisplatsfördelarmänniskan igen och undra hur fan det går. Det måsta ju bara lösa sig. Som tur är har vi snälla släktingar och vänner som ställer upp när de kan men det håller ju liksom inte i längden.
Men jag försöker att inte oroa mig allt för mycket. En vecka i taget. Man måste föröka leva i nuet. Trots att vi är utfattiga och uberstressade och galet trötta så är livet ändå rätt fint. Man behöver ju likosm bara höra ett underbart kiknande Vilhelmgarv för att känna hur ceratonimhalten mångdubblas i hjärnan. Saker och ting har ju faktiskt också en förmåga att lösa sig.

söndag 29 augusti 2010

map.

Det är vilhelms bästa ord. allting som inte är momom eller papapapapap heter map. det är ett bra ord tycker jag. Det måste va så skönt när man är liten och världen inte är mer komplicerad än map..

jag har förövrigt haft praktik nu i två veckor och tycker det är riktigt roligt. Har en superduperbra handledare och träffar massa roliga röster. Stundvis anar jag även att jag skulle kunna bli en riktigt bra logoped. Bara ett å ett halvt år kvar nu. Sedan får jag en riktig titel och förhoppningsvis ett riktigt jobb också. Tänk vilken känsla. Ett jobb som känns meningsfullt och en lön värdig att leva på. Logopedvärlden är ganska intressant slog det mig häromdagen. Det är en branch dominerad av kvinnor med hög utbildning, gott anseende och hög status. Jag kan inte komma på något annat yrke som som kan säga det samma faktiskt. Känns rätt fett. Är, som ni kanske märker, lite mer positiv till utbildningen nu. Tror jag behövde ett brejk för att känna efter och hitta motivation. Just nu känns det jävligt bra iaf. Sen att problembaserat lärande inte riktigt är min grej är ju en helt annan sak. Men va tusan. nu har jag ju gjort mer än hälften så ja ska välla klara resten också.
pepp pepp pepp!

söndag 15 augusti 2010

jaha..

Längtar ihjäl mig efter Vilhelm nu. Två dygn är lite för länge.
Gårdagskvällen spenderades mestadels på balkongen med fina Madde. Slutade på Grand, där jag fick klart för mig var jag har vissa människor. Bra då vet jag, tänker jag och sen tänker jag att jag egentligen inte är så förvånad.. jag å Mads hade iaf trevligt! Garvade ihjäl oss åt äckliga människor..
Slutade med en lååååång omväg för att försöka övertala en tjej att inte gå hem till sin idiot till snubbe. Lönlöst dock. Men va mer kan man göra liksom, kan ju inte direkt tvinga henne?
Imorn börjar praktiken. Jag borde verkligen sova typ tre timmar till och sen försöka plugga in det sista men jag tror det blir svårt. Vet liksom inte ens vad det är som är viktigt att plugga på. Kanske gör jag så att jag pallrar mig till badet ist och simmar en kilometer. Bad är det bästa sånahär dagar.

tisdag 10 augusti 2010

mitt lilla barn!

Har lite svårt att höra detta utan att börja storböla. är ju som bekant lite mer lättrörd numera. men detta är en av mina bästa sånger..

måndag 9 augusti 2010

en bra sak:

På det ständigt återkommande temat sömn.. är att när man börjat komma tillbaka till någorlunda bra sömnrutiner och iaf får sova typ 6 timmar per natt numera så känns det inte alls lika jobbit när man har sånahär dagar, när man inte sovit ett jota på natten (å det var inte pga barnet utan bara lite mitt eget fel som missade alla sömntåg). Det dåliga med att det tog så lång tid för ville att lära sig sova är att jag typ har glömt en massa från hela det gångna året.

onsdag 4 augusti 2010

vardag

Micke har börjat jobba. Själv försöker jag läsa så mycket som det bara går för om mindre än två veckor kommer jag ta emot patienter med röstproblem och ska kunna ta upp en vettig anamnes, ställa diagnos, förklara allt om hur rösten (inte) fungerar och ha terapisessioner. Panikar lite, men är ändå rätt peppad. Behövde verkligen en time out från skolan för jag har inte kännt mig alls särskilt peppad på något som gäller skolan sedan jag började på utbildningen. Tills nu. Frågan är kanske bara varför jag hamnade här när jag egentligen skulle leta upp gamla handouts. Det här tar alldeles för mycket onödig tid..
herrå

onsdag 7 juli 2010

på sistonde:

* Har vlhelm lärt sig att sova mycket bättre, även om han oftast vaknar så är det numera bara en gång per natt. Mamma och pappa har bytt sovrum och numera är nätterna pappas och mornarna mammas vilket har inneburigt att mamma har sovit sina första hela nätter på över 8 månader.

* Har jag slutat amma, vilket har inneburigt en stor förbättring av jämstäldheten av vårt föräldraskap. Faktiskt! Pappa duger fast att han intee har tuttar liksom. Kontroversiellt, ja. Men så har det varit för oss. Det har även inneburit en förändring av min bhstorlek från c till a.. Men jag tycker nästan jag klär bättre i det..

* Har vilhelm blivit ganska rörlig. Han kryper fram som en racerbäbis och ställer sig upp mot allt han kommer åt. Det är helt fantastiskt hur fort det går! dock ställer denna nyvunna mobilitet lite större krav på ens förmåga att vara uppmärksam. EN sekunds titt åt ett annat håll kan resulterara i 145 raserade cd-skivor, öppnande av diverse ajabajalådor och inte minst gråt, bulor och blåmärken.

* Har jag, eftersom jag lyckats få tillräckligt med sömn börjat kunna leva lite. Träffa kompisar utan att känna att jag bara längtar hem till sängen till exempel. Har haft min första utekväll på över ett år och på fredag ska Villebille sova hos mormor å morfar och både jag och Micke kan hänga på munken in the park tillsammans.

* Har jag fått praktikplats i linköping som börjar i augusti.

* Har Vilhelm börjat leka tittut med oss. det är det absolut sötaste jag nånsin sett! han gömmer sig under en handuk eller böjer ner huvudet i kudden och så tittar han fram å ser lyckligast i värden ut. Fantastiskt sött!

* Har Vilhelm fortsatt att vara bäst i hela världen!

tisdag 15 juni 2010

semester

Stockholm behandlar oss väl. Vi lever i stort sätt gratis och är helt lediga bägge två. Det är helt underbart. För tillfället funderar jag lite på varför vi egentligen är bosatta i Norrköping. Men å andra sidan. skulle vi bo här påriktigt så skulle vi inte alltid vara lediga och leva gratis. Jag har en slags hatkärlek till bägge städerna. Älskar det lilla med Norrköping, närheten till mor och far och alla människor man tycker om. Men samtidigt blir man så trött på det lilla. Inget nytt att upptäcka liksom. Stockholm är tvärtom, alltid nya saker, nya promenader, nya platser och människor. Men ändå, lite för stort ibland. Speciellt i rusningstrafiken på t-banan med en övertrött Vilhelm och hundratusen människor. Men samtidigt. otroligt vackert och vatten överallt, spännande saker runt varje hörn och man blir aldrig färdig. Kommer nog aldrig bestämma mig var jag egentligen vill bo. Men chanserna är stora att vi återvänder hit om några år.

söndag 6 juni 2010

sommar


har haft några shööna sommardagar! badhushäng å halvars glass och till på köpet en hemmaman. underbart! nu bär det av till stockholm för x antal dagar/veckors farmor å farfarhäng.. Hoppas bara att det är sommar där också och att Vilhelm accepterar att sova borta om vi tar med hans gosekatt och lakan..

tisdag 1 juni 2010

magen


jag har ingenting i min mage. den är tom och ser ut ungefär som något uppblåsbart som inte är uppblåst.. Som tur är verkar det som att bacillen är, som min mor uttrykte sig, av privat natur och varken Micke eller Vilhelm har drabbats av annat än en utschasad Linnéa som låter uuuuuh ääääch, suuuuck, puuuuuust. Kan iofs vara jobbigt nog. Ikväll ska jag försöka mig på makaroner. Men jag hoppar nog spinningpasset.

måndag 31 maj 2010

helg.

jag fick se schlagern själv. Kändes rätt deppigt om jag ska vara ärlig. Söndagen spenderade i söderköping och årets första poolhäng. Men i år drog jag mig faktiskt för att bada i det 13gradiga vattnet. Mjölkstockningen hade varit ett faktum. kvällen till ära drabbades jag även av nån slags magsjuka och spydde som en kalv, halva natten. Resterande halva låg jag med en extremt mammig bebis vid magen och fick absoolut inte vända mig om.. Han har såna nätter ibland. Ganska mysigt vanligtvis men inatt kände jag mig lagom gosig.. Aja, tur att jag har en mormor som vill gå ut och gå med Vilhelm sen. För efter att ha lyckats behålla en varma koppen och tre smörgåsrån det senaste dygnet så känner jag mig inte så kartig.

onsdag 26 maj 2010

fan!

finland gick inte vidare, nu hejjar jag på serbien istället. "hop hop hop ovo je balkan ovo je balkan!"

tisdag 25 maj 2010

om kroppen..

Jag har en holistisk syn på människan. Jag tror till exempel inte att psyket och den fysiska kroppen är två olika saker. Jag vet till exempel att om jag får sova, äta rätt och motionera i den utsträckning jag behöver så är jag en ganska positiv och harmonisk människa som klarar rätt mycket. Får jag inte sova, motionera eller äta som jag borde så blir jag en bitter jävel som får raseriutbrott av att slå i tån och går på tröskeln med hammaren istället. Jag tappar dessutom allt vad tålamod heter och gråter av hopplöshet över allt jag kan tycka är hopplöst. Just nu, känner jag att jag har fått ett par nätter, eller mornar när micke tar över Villebille, då jag har sovit en acceptabel mängd timmar per dygn. Jag har dessutom lyckats att motionera varannan dag de senaste tre veckorna och har nu bara 3 gravkilo kvar. Och trots att Vilhelm haft 39 graders feber i nästan två dygn och snorat å gnällt som en liten fågelunge så har jag hållit modet uppe och bara kännt att jag vill göra allt och lite till för min lilla snorkråka. Jag har inte gnällt en sekund över snoret eller febern eller gnället utan bara varit en jävligt bra morsa!
Så min slutsats skulle kunna vara att antingen har jag en jävligt kluven personlighet eller så är personligheten jävligt överskattad. Kanske är det vi kallar personlighet bara bra eller dåliga sidor som uppträder vid bra eller dåliga förutsättningar.

onsdag 19 maj 2010

jag hoppas finland vinner eurovision song contest i år också.. speciellt härlig tycker jag att killen till vänster är!

söndag 16 maj 2010

tröttheten

Vilhelm har världens sötaste trötthetstecken. Han drar sig i öronen. Underbart sött. Hade jag samma trötthetstecken hade mina öron inte existerat längre. Jag är rätt trött på att vara trött. Saknar att vara pigg. Saknar att orka saker. Saknar vännerna.

tisdag 27 april 2010

att borsta tänderna utomhus ger mig en känsla av frihet. Kanske har det att göra mig backflashes från Kättilö och barndomen, jag vet inte. Jag gör det i alla fall alltsom oftast när vädret tillåter. Vad skulle jag göra utan balkong?
Förövrigt är Vilhelm förkyld och helt eländig. Sova kan han knappt för han vaknar hela tiden av en täppt snok och måste gungas om till sömns. Äta blir också svårt eftersom han måste andas med näsan då. Så jag får pumpa och mata med sked och Micke och jag får dela på vaknätterna. 5 timmar var. Jag har visseligen vanan inne.
Födelsedagen blev förövrigt himla lyckad för er som undrar..
- nu, promenad med grannen!

torsdag 15 april 2010

april.

Jag har märkt att jag är rätt så jävla dålig på att skriva. Jag kan inte ens stava och formuleringar blir alltför ofta så märkliga att själva poängen försvinner. Eller så glömmer jag bort att avsluta det jag började skriva om så att hela stycket liksom faller samman. Tycker jag var bättre förr. Jag brukar skratta åt mig själv när jag läser gamla helgondagboksinlägg till exempel. Jag skyller mest på att jag sovit alldeles för lite alldeles för länge. Men jag orkar inte tänka så mycket på den förlorade sömnen mer. Mer på de nya bra sakerna som tillkommit medan jag inte haft nåt Internet. Det har vatt rätt så skönt utan måste jag säga. Det enda jag egentligen saknat är internetbanken och spotify.

(- har ni märkt att jag hittils nämt två riktigt bra anledningar att lägga ner den här bloggen?-)

Under tiden vi varit internetlösa har vi i alla fall flyttat till en ny och mucho bättre lägenhet och vi trivs som attan! Den är precis så stor som vi vill ha den och har en enorm balkong med morgonsol och så är den lite märklig i sin planlösning precis som vi. Vi har även hunnit med ett mycket trevligt 25års kalas och så har det blivit vår och så har vi vatt på öppna förskolan med Carro och Måns och Vilhelm har lärt sig en massa saker. Bland annat så har han lärt sig att ta sig fram på sitt eget lilla sätt. Typ rulla åt ena hållet, vrida sig och rulla åt andra. Rätt smart tycker jag men lite läskit. häromdagen gick jag och hämtade hårborsten medan han låg på sin filt på golvet och när jag kom tillbaka var han flera meter bort med kroppen under tvbänken. Började fundera på ifall det spökade innan jag fick se spektaklet med egna ögon. Han har börjat äta en massa goda saker också och älskar allt. Men majsen han fick igår var kanske ingen hit för magen även om det gick ner helt fantastiskt fort. Jag fick spendera eftermiddagen kånkandes runt på honom tills han somnade helt utmattad i mina armar. något han inte gjort på hur länge som helst. Aja. det har hänt en himla massa i alla fall.

Nästa helg fyller jag även år. 25 närmare bestämt. Det ska firas här har jag bestämt. Med öppet hus. Hittills har 3 personer anmält att de kommer. Det är jag, Micke och Micke, våran granne. Men jag råkar veta att min mamma också vill komma. så det blir nog riktigt röj. yeah.

(..men allvarligt snälla kom hit på min födelsedag! vore så sorgligt om jag förlorat alla mina vänner bara för att jag inte dricker sprit och hänger ute på kvällarna längre *snyftar stora krokodiltårar*)

onsdag 17 mars 2010

har jag föresten sagt

att man inte ska ta den här bloggen på alltför stort allvar? En stor andel av orden som skrivs är grava överdrifter eller bara tillfälliga tankar som råkar bli ord som råkar hamras in på mitt jävligt smutsiga (upptäckte jag nu) tangentbord när andan faller på. Jag menade kanske inte riktigt att måla ut mina grannar som lodisar. Jag har ju faktiskt inte en aning om varför snubben som vi hittade i tvättstugan var packad på en torsdagsförmiddag eller varför granntanten tror att det bor folk på vinden. Kanske finns det helt andra förklaringar. Jag är ledsen för denna lilla fadäs. Jag gör så ibland. Drar förhastade slutsatser.

För att byta ämne till något som garanterat kan tas på allvar så kan jag tala om att flyttdatumet nu är spikat. Det blir lördag den 27e. Altså nästa lördag. Yeah! Dessvärre har både Micke och jag åkt på förkylningen från helvetet och är jävligt dåliga på det där med packning. Men vi satsar på helgen. I helgen ska det packas som det aldrig packats förr.

- okej där smög jag in ett par överdrifter till. Dels det där med förkylningen. Förmodligen är den inte alls från dödsriket och dels så har det förmodligen packats mer än vad vi kommer packa i helgen förr -

nä.. jag säger som norrmännen. eller jossan en gång på en festival (eller var det jossan?)

- No ar det nok

puss å kram på er

tisdag 16 mars 2010

man vet att det är dags att flytta när man:

* börjar få förslitningsskador som 24-åring.
* vaknar av skottlossning på nätterna.
* måste möblera om för att kunna ta ett bad.
* hittar levande djur när man städar.
* delar trapphus med både fullisar och psykiskt sjuka.

måndag 15 mars 2010

mhm.

Jag vet att det är ett jävla tjat om min sömn i den här bloggen men det känns lite som att hela min tillvaro grundar sig på antar timmars snusande. Igår natt och natten till idag har det i alla fall hänt något fantastiskt. Vilhelm har sovit nästan hela natten och bara vaknat upp två gånger för mat eller för att få nappen. Inatt har jag nog sovit samanlagt 8 timmar. Något som inte hänt på typ en månad. Så när jag vaknat imorse var jag på ett strålande humör och när jag helt oväntat fick ett jagharbullarskavigåruntströmmenochfikaisolensms av louise klockan tio så visste jag att detta nog skulle komma att bli en riktigt bra dag. Det enda som skulle kunna gjort den bättre skulle vara ett besked om flyttdatum från kvinnan som bor i lägenheten vi ska flytta in i. Men icke. Men jag tänker inte gräma mig över det nu även om jag kanske borde med tanke på att det är en vecka och några dagar kvar till flytten om det går enligt min plan. jag får se det som en prövning av mitt kontrollbehov.

onsdag 10 mars 2010

forts..

så nu verkar det fungera.. Som sagt. så har vilhelm hittat sina fötter. Han har även upptäckt att han har en underläpp och ibland försöker han frenetiskt äta upp dem båda. Det ser fruktansvärt roligt ut. Tyvär har jag inte lyckats fånga spektaklet på bild.
Det är häftigt det där med utveckling. På bara en vecka har det hänt massor. Han har som sagt hittat sina fötter, lärt sig att byta hand som han håller leksaken och börjat försöka vända sig till mage. förra veckan skrek han som en stucken gris när jag försökte lägga han på mage men nu är det helt prötsligt jätteintressant. Dessutom magskrattade han nästan åt gammelmormor igår. Det är så häftigt att allt bara händer på en gång!
Dessvärre har det inte hänt så mycket på sovfronten. Vaknar fortfarande ungefär varannan timme om nätterna och vägrar somna om om han inte får tutta, vilket gör mig till en levande napp. Det är svårt det där för han har ju liksom börjat förknippa mat med sömn och då hinner han knappt äta klart innan han somnar och så vaknar han en timma senare för att han är hungrig. Ond cirkel. Han ska snart få egen säng och då ska vi försöka införa lite andra rutiner. Men det känns lite sådär att köpa säng innan vi flyttar, så jag får väl stå ut ett tag till.

Men när man får såna här sköna leenden om dagarna kan man ju inte hänga läpp hur lite man än sovit.





tisdag 9 mars 2010

utvecklingsuppdate

Det jag skulle skriva om var allt vilhelm har hittat sina fötter.. men va fan har hänt med textstorleken och varför kan jag inte ändra tillbaka den?

torsdag 4 mars 2010

spinning

Jag vet att det är så jävla nittiotal men det är verkligen min grej. med pulsmätning blir det ännu roligare! idag var jag 2% från min maxpuls. yeah!

klagosången

varför är det så kontroversiellt att prata om jobbiga vaknätter? Varför ska småbarnsföräldrar som tycker det är svinjobbigt att inte få sova inte få säga det? För det Är svinjobbigt! Men det betyder inte att jag hade förväntat mig något annat eller att jag inte älskar min son och skulle kunna offra alla nätter i världen för hans skull! Det betyder inte heller att jag vill byta med nån annan eller att jag vill sluta amma. Bara för att göra den saken klar. Jag gillar att skriva av mig för att sedan kunna minnas. Det är så lätt att förvränga minnen annars och glömma hur det egentligen var.

tisdag 2 mars 2010

snart så ska jag sluta upp..

..att beklaga mig över mina helvetiska nätter men inatt klockan tre bestämde sig Vilhelm för att bajsa ut en veckas bajs. det var förövrigt tredje gången av ca sex som han vaknade inatt. Idag har han visserligen varigt hundra gånger mer harmoniskt än igår så jag håller hoppet uppe om att harmonin håller i sig inatt. Vem skulle inte vara lite smått gnällig om man inte bajsat på en vecka liksom?

Dagen har annars kommit att bli mycket trevlig bortsett från chokladgrötshjärnan som jag börjar bli van vid, vid det här laget (vid vid, orkar inte tänka ut nån bättre formulering) Har promenerat i solskenet på förmiddagen och i snövädret på eftermiddagen. Har även blivit bjuden på kladdkaka av Louise och snackat skit en bra stund. Det är alltid trevligt! Nu är Micke och köper mat med Vilhelm och jag funderar lite på vad jag gör framför datorn när jag borde ligga i soffan och blunda.. så jag tänker att jag ska avsluta den funderingen just där. i soffan. med ögonen stängda.

måndag 1 mars 2010

sju timmars sömn

(dock inte i sträck) och ett spinningpass senare har jag glömt varför jag var så uppgiven igår. Det är konstigt hur fort man glömmer sånt som är jobbigt. Antar att det är nån slags fösvarsmekanism.

söndag 28 februari 2010

sömn!

Jag håller så smått på att förlora förståndet. Vilhelm har vaknat ungefär varannan timme varje natt i en vecka. Vill han inte äta så stånkar har runt å bökar istället. Känns som evigheter sen jag fick en natt sömn som var någolunda ok. Läser om hur andra mammor klarar av att gå ut och träffa folk och vara vakna på kvällen och blir bara deppig. Hur fan orkar dom? själv går jag å lägger mig halv nio om Vilhelm somnar då och mitt sociala liv är i stort sätt obefintligt. Jag gör det jag måste för att fungera. Dvs träna och äta. Och ja. Micke gör vad han kan. Han tar hand om Vilhelm på eftermiddagarna när han kommer hem för då är jag helt slut och han gungar honom till sömns på nätterna och ger mig så mycket av hans tid som han bara kan. Men han har dessvärre inga tuttar. Och kan således inte amma. Dessutom så vaknar inte Micke av minsta lilla pip från vilhelm och det blir alltså jag som får peta in nappen eller krama honom tills han somnar. Dessutom har jag extremt svårt att sova på dagarna.
Jag bara hoppas att detta går över snart och att min lilla plutt kan lära sig att sova på natten så mamma kan orka tänka och inte spraya håret med raklödder eller hälla hudsalva på tandborsten. Sen skulle jag vilja ge bvc-sköterskan (som förövrigt är en man och inte kan ha en aning om hur det är att amma en bebis var annan timma vareviga natt) en snyting som i stort sätt flinade åt mig när jag frågade i vilken ålder man kan förvänta sig att ens barn sover en hel natt. "det är så det är att ha barn lilla gumman, vad hade du förväntat dig" var svaret jag fick ungefär. Varför är det sn tabu att prata om det absolut vanligaste problemet bland småbarnsföräldrar?
Och missförstå mig rätt. För det mesta älskar jag att vara mamma men ibland måste man få beklaga sig. Och jag vet, det kommer bli bättre, och vi kommer att träffa vänner igen, och det finns massa föräldrar som känner likadant och det finns till och med de som har det värre och jag har läst om alla råd som finns att få men just nu är det bara rätt så tungt och jag måste bara få säga det och nu så var det sagt.

lördag 20 februari 2010

snöhelvete.

Jag är nog inte ensam om att klaga på snön idag. Men det tänker jag göra ändå. Fy fan vilket väder. Inte nog med att det är kallt och blåsigt. Vi kommer inte ut med vagnen. Vilhelm har inte fått frisk luft på hela dagen och jag å micke har fått turas om att gå ut.

Såg föresten min första hela film sedan november igår, Upp. Den var fantastiskt bra men som de flesta andra Pixarfilmer otroligt rörande. Jag hulkgrät ca tre gånger. Iochförsig tror jag att jag fortfarande är i något hormonell obalans. Jag är nämligen extremt lättrörd. Värre än mormor.

Ikväll blir det anime och wasabinötter. Men först. Lite flyttpackning.

torsdag 18 februari 2010

Jag ville bara tala om hur fantastiskt stolt och glad jag är att de här människorna finns i mitt liv.

måndag 15 februari 2010

kroppen

Min kropp har ju som bekant genomgått en hel del det senaste året.. från att ha legat i hårdträning, vägt sin idealvikt och vatt i toppform i februari för exakt ett år sedan till att sugsesivvt ha ökat 22 kg i vikt, blivit en slacker, nära och föda ett barn samt gått ner 17 kg och med detta förlora allt vad muskelstyrka och kondition heter. Jag älskar min kropp för att den är så bra och har lyckats med att husera en människa till under 9 månader. Men, numera så har jag faktiskt inga som helst ursäkter för att inte träna, varför jag idag - med inspiration från helgens mycket lyckade skidåkning - gick till gymmet och aktiverade mitt träningskort igen. Sen ställde jag mig på crosstrainern i 45 minuter och kom hem som en ny människa! Jag hade verkligen glömt bort hur fantastiskt det är att träna. Nu har jag dessutom bokat in mig på spinning på torsdag och det ska bli hur roligt som helst. Heja mig!

tisdag 9 februari 2010

fattiglapparna

just nu kokar jag soppa på en spik ungefär. Nä men eftersom familjen östling/edborg endast hade råd med typ en burk tomater idag så fick det bli nåt konstigt ihopkok på sånt som låg här och skräpade. För at lyxa till det hela har jag dessutom gjort crut.. crois.. croassanter(?) äch.. sånadär stekta brödbitar av en gammal rostlimpa jag hittade i frysen. Nu är bara frågan vad vi ska äta imorn för sedan drar vi till fjälls med päronen och äter gratis fram tills pengarna (förhoppningsvis) rullar in. Men en dag klarar man sig väl på havregrynsgröt..

..på ett sätt gillar jag när man är pank. I alla fall när man vet att man inte kommer vara pank så länge till. Det sätter liksom igång kreativiteten..

måndag 8 februari 2010

hjälp.. (äckelvarning)

Vår bästa Vilhelm har bestämt sig för att inte bajsa på hela helgen.. Nu väntar vi med spänning på mastodontskiten som bör komma inom en snar framtid. Sist han väntade såhär länge så bajsade han typ halva sin kroppsvikt när det väl kom.
Jag undrar hur långt tid till det ska ta innan vi ska börja oroa oss.

onsdag 3 februari 2010

hur man ska göra..

Jag älskar att amma. Det är verkligen en av de bästa sysselsättningar man kan tänka sig. När jag var gravid var jag superrädd att jag inte skulle tycka om det och att det skulle vara jobbigt att vara så låst som man faktiskt är när man är en levande födokälla åt en annan människa. Men det är verkligen det mysigaste jag vet och även om det kräver att jag måste vara tillgänglig minst var tredje timma om dagarna så är det helt klart värt det. Ibland kan jag känna att folk tycker jag är konstig som inte känner minsta lust att pumpa ut så att Micke kan mata och jag själv gå ut och festa eller vara ensam eller göra något annat än att hänga med Vilhelm. Men för det första har jag ingen som helst lust att bli packad eller några som helst behov av att vara utan Vilhelm under längre perioder. Dessutom sätter Vilhelm bara i halsen av flaskan och det är ju inte bara maten han vill åt utan även närheten och mysstunden.. Det är klart att jag vill träffa mina vänner och så men det tycker jag att jag kan göra när Vilhelm är med och på dagarna. Den här perioden när jag är hemma och han är så pass liten känner jag bara att jag vill vara hos honom hela tiden och blotta tanken på att lämna bort honom gör mig nervös. Och jag tycker faktiskt inte det är något fel med att inte vilja lämna bort honom. Det kommer komma andra perioder i livet då kan är större och kommer att älska att sova hos mormor och morfar men det kommer nog dröja. Därmed inte sagt att jag tycker att det är fel att man väljer att lämna bort sina barn om man tycker att det känns bra.

Å sen det här med att han sover hos mig. Det finns så många åsikter om hur man ska göra och inte göra men jag känner bara att dels får jag mycket bättre sömn då jag inte måste gå upp varje gång han ska äta och dels så tycker jag att det är supergosigt att ha en liten varm mysknodd hos mig. Det gör ingenting om han blir kvar där lite för länge och jag känner inget inget behov av att ha sängen för mig själv. Micke sover rätt mycket på soffan och han tycker faktiskt att det är ok. Han sover mycket bättre där och det är ju bra att ha i alla fall en person som är utsövd på dagen. Vi har endå aldrig varit några cuddle sleepers så det är inte som att vi går miste om våra mysstuder.


Jag känner ofta att jag att jag måste försvara mitt val att vara så pass "mammig" som jag är. Men jag tror att alla är olika och gör på olika sätt och det finns inget rätt och fel. Visst blir det så att jag får en annan relation till Vilhelm än Mikael får men jag tror inte det behöver vara dåligt. Och visst blir jag "låst" men det känns inte som några tunga bojjor utan snarare precis som jag vill att det ska vara nu. Vi lever ju liksom i symbios på ett sätt.


Jag tänker i alla fall att nu har jag försvarat mig färdigt. Jag gör på mitt sätt och det passar oss bäst. Det finns nog precis lika många sätt att vara bästa föräldrarna på som det finns barn i världen.

fredag 29 januari 2010

vi klarar oss utan bil...

Imorse klockan sex vaknade jag inte bara av en hungrig vilhelm utan även en slirande bil och ett par svärande människor som försökte gräva fram deras inskottade bil från parkeringen.. Det lät ungefär så här: MEN FÖR FAAAN GAAAASA!! *slirande hjul* - MEN JAG GÖÖÖR JU DET! *ännumer gas och slirande hjul* -MEN DU HAR JU FÖR I HELVETE HANDBROMSEN I!! *slir slir slir* NÄ DE HAR JAG INTE ALLS!! osv... När jag två timmar senare klev upp och tittade ut så ligger där typ 5 pappkartonger och snön är helt svart av allt slirande... Men bilen var borta så jag antar att de lyckades.

I alla fall så känns det rätt skönt att inte ha bil så här års. Ännu en anledning att låta bli liksom.

onsdag 27 januari 2010

min bebbe har gått å blivit en riktigt tjockis på sistonde. Han kan numera stoltisera med både en och tre hakor. Inte undra på när man äter så mycket som han gör..
men det gör inget när man är gosigast i världen!

.. och ja, snart ska jag skriva ett inlägg om något annat än min bebis.. jag ska bara komma på vad först.

tisdag 26 januari 2010

trött

..är ett ord som för mig fått en helt ny innebörd sedan Vilhelm föddes. Idag är jag glad om jag klarar av att säga en hel mening utan att spåra ur i märkliga meningsbyggnader. Avbokade dessutom bvc till fördel för soffhäng. kan ínte direkt visa mig ute med dessa gigantiska ringar under ögonen. Folk skulle tro att jag är misshandlad.

söndag 24 januari 2010


Vilhelm kommer tro att han heter Pluttis när han fattar det där med namn. Jag måste verkligen börja kalla honom för sitt riktiga namn. Har jag föresten sagt att han är det bästaste jag vet?

lördag 23 januari 2010

lördag.

Idag har vi av en händelse haft tillgång till bil. Det är alltid trevligt. Vi tänkte utnyttja detta privilegium med att åka till ågelsjön varpå vi packade ner en sovande bebis och gav oss ut till ågelsjön. Det var himla fint vill jag lova. Att få friskluft och komma iväg från staden var något vi inte gjort sedan typ några veckor innan Vilhelm kom till världen. ca 3 månader sedan. Sånt blir det mer av framöver. Men det är inte så himla lätt att ta sig nånvart när man inte har bil och ca 3 timmar på sig om man inte vill ge sig på att amma i 10 minusgrader. Det vill inte jag. Men jag tänker att snart är det vår och snart är vår pojke större och då ska vi minsann åka på utflykter hela tiden!

torsdag 14 januari 2010

att tänka framåt.

Lade precis undan en hel hög med bebiskläder som Vilhelm inte längre kan ha och blev helt rörd och nostalgisk och tänkte att en dag så kommer han att flytta hemifrån och det kommer att gå så himla fort. Hemska tanke. Helst skulle jag vilja att han alltid hade storlek 54 och sov hos mig varje natt. Fast egentligen vill jag inte det. Det är faktiskt urhäftigt att se hur han växer och blir större och starkare och pratgladare för varje dag. Faktum är att han växer himla fort och väger nu snart 6 kg. Därför är jag extra glad att vi idag postade vårt hyreskontrakt till den nya lägenheten i oxelbergen. Lägenheten som har HISS och DISKMASKIN. Igår satte jag även Vilhelm i dagiskö vilket kändes helt hemskt. Men det kommer förmodligen bli värst för mig som måste lämna bort honom. Det är ju jag som får lindrig panikångest om jag är mer än 20 meter ifrån honom, inte han. Jag måste komma över det där jag vet. I vilket fall som helst så har jag nu insett att det har gått två månader sedan jag gick på mammaledighet. Två månader som flugit förbi! Det innebär att ett år kommer att gå skitfort och snart måste jag verkligen börja tänka framåt på riktigt.

Men kanske kan jag börja med det typ.. nästa vecka.

torsdag 7 januari 2010

i stockholm

Vilhelm är mirakulöst mycket bättre sedan gårdagen. Droppar eller uteslutande av massa matvaror? - inte en aning. Men vi fortsätter i samma stil och pepparpeppar hoppas på att det är bättre. Just nu vill han däremot endast flyga flygplan med pappa under vakna stunder om man inte vill höra ett ständigt butterhetspipande. Och fort ska det gå. Micke springer runt runt i radhuset i Vällingby med Vilhelm förnöjt stirrande på allt framför honom. Mamma är glad som får blogga istället. Jag är nämligen inte alls lika bra på att flyga flygplan..

tisdag 5 januari 2010

uppdate

Dropparna verkar ha föga effekt.. Just nu är pluttkorven visseligen rätt lugn på pappas axel så kanske en aning..

Lägenheten var superfin men ingen hade talat om för oss att det var en halvtrappa upp till hissen vilket gör att det fortfarande blir vagnkånkande. Varför ens ha hiss om den inte går ända ner tänker jag? har hissen verkligen gått enda upp då kan man undra?

(..raggadaggadish.. )

Iochförsig är en halvtrappa bättre än fyra som vi har i nuläget. Dessutom fanns diskmaskin och så var det förberett för tvättmaskin. Lyx. Men vi ska kolla på en i porten brevid och sen blir det kanske någon av dem. Vi får se helt enkelt.

måndag 4 januari 2010

kolikpanik

..de förut ganska milda små tiominuters magknipen har nu eskalerat till sisådär kanske sex timmar om dagens skrikande från min stackars lilla bebis.. Dessutom har han blivit extremt mammig och det är bara jag som kan trösta. Så jag kånkar. Och matar. Och kånkar. Och matar. Och kånkar ännulite till. Micke får göra allt annat här hemma och jag bävar för när han inte kan vara här och serva mig längre.. Nu ligger allt hopp på apotekets kolikdroppar och uteslutande av i princip all mat för min del. Jag kommer att leva på messmör och nyponsoppa en månad om det är så. Vad som helst. Bara min stackars lilla ynkliga bebis slutar ha så ont. Är verkligen fruktanasvärt att se honom må så dåligt..
Veckans utmaning blir helt klart stockholmstrippen..

uppdatering följer.

Några positiva saker måste ändå nämnas:
-Idag hade vi finbesök från enköping i form av en karolin.. som var en mkt bra gäst att ha när man har kolikbarn. Vi mest hängde i soffan hela dagen..
-Igår köpte jag också nya kläder för första gången på evigheter.. I min gamla storlek! en jättefin skjorta och ett par typ jeansleggings (ja jag vet det är sååååå 2009 men wtf, de var snygga).
-Imorn ska vi titta på en lägenhet i oxelbergen som har hiss..

nä fan.. plikten kallar. over and out.