måndag 19 december 2011

Jag är snart inte bara student...

..utan även innehavare av ett jobb. En kommunal anställning på 20 % som talpedagog! Kände att jag behövde få skryta lite om detta för det känns helt stört bra att få ett jobb inom något som jag verkligen har satsat snart 4 år på.  självförtroendeboost grande! Å kul ska det bli. Kul som bara attan! Heja mig!

söndag 11 december 2011

månpojken

Min son har utvecklat en fascination himlakroppar. Månen är just nu den största idolen. Han kan spana på månen hur länge som helst genom köksfönstret och har långa utläggningar om att månen kanske ramlar ner och går sönder och att pappa måste laga den i så fall. Han berättar också mycket om att hänorna och månen sover eller gömmer sig bakom moln och att man inte kan se dom då. Det är ett fint intresse det där tycker jag. Månen å hänorna är ju faktiskt lite magiska, det tycker jag också. Jag tittar gärna på månen tillsammans med Ville och berättar att om månen mot förmodan skulle ramla ner så lovar jag att pappa skulle laga den. Det är dock svårare att bygga månen i lego. Det blir inte alls bra. Då är det faktiskt lättare att bygga betongbilar och traktorer.

Det finns ett klädmärke som heter moonkids. Det är snyggt och lite retro och rätt så asdyrt enligt mig. Sedan Ville fick sitt månintresse har jag tänkt att jag borde köpa moonkidskläder. Jag menar han är ju en moonkid. Men sen såg jag plus i veckan och blev så himla anti dyra barnkläder/prylar som spelar på blienbraförälderochpassainblandprettomorsorna att jag nog tänker att Ville ska få ha begagnade kläder ända tills han blir stor nog att välja själv. Men, jag är rätt kluven i frågan och kanske viker jag mig i ett svagt ögonblick. Urs jag är dålig på det där med ideal. Kanske en mellanväg. -Begangnade prettobarnkläder?

Här är min moonkid iklädd hittegods från södersmalms gator. Tack Cicki, nu passar det superbra!

fredag 2 december 2011

uppåner neråupp..

Veckan har verkligen varit upp och ner. Har haft praktik vilket är helt ok. En jättebra handledare och praktikkompanjon gör det verkligen mycket lättare och roligare, även om detta område (neurologi) verkligen inte är min grej.  Det tråkigaste med praktik är att behöva åka hemifrån innan Ville vaknat och komma hem när han ska gå och lägga sig. Saknad. Det andra lite tråkiga är monsterförkylningen som verkligen valt ut den bästa veckan att göra entré på. Pust, snor, host och gäsp. Ett väldigt positivt besked har dock hållit mig på lite bättre humör tills ett annat besked fått mig att tvivla på innebörden i första beskedet. Jag kommer skriva detta i något begripligare former en annan dag men just nu är det inte läge. Nu borde jag göra en massa saker. Men jag är liksom golvad. Helst av allt vill jag krypa ner i sängen med en bok och dricka te. Men nä. Jag har inte tid att vara sjuk just nu. Pepp pepp!