tisdag 8 november 2011

Ville verkar rätt så mycket piggare idag. Jag antar att om det har byggs koja och körts vagn och ätits glassmed Bibo (mormor), så kan den här förkylningen inte vara sådär väldigt allvarlig. Det är bra,  för vi har verkligen inte alls tid med sjukdomar nu. Det som är baksidan med två päron som pluggar är att det blir väldigt svårt att vara hemma. Särskillt monsterveckor som dessa. Ursäkta egoismen. Jag vill förstås också att han ska va frisk för hans skull också, om det var någon som tvivlade på det. 





måndag 7 november 2011

sjukligt

Den här killen har typ 39 graders feber. Jag vet inte ifall jag ska oroa mig mest för febern eller det faktum att han hellre vill titta på dokumentärserier om skogshuggare på discovery än allt som barnkanalen har att erbjuda..

torsdag 3 november 2011

stress

Min mamma skrev sitt magisterarbete om stress. Jag tror att stlutsatsen var nåt i stil med att man behöver stress för att överleva, men inte för mycket. Och att det finns bra och dålig stress. Jag tror jag stressar lite för mycket just nu. Jag har nämligen psoriasis i hårbotten och i öronen och ganska svårt att sova. Jag märker det liksom på den psykosomatiska reaktionen mer än jag gör bara genom att känna efter. Botemedlet - Träning. och taborteksemmedecin. Fast idag skrev jag typ klart mitt sista pm i distanskursen och snart är det "bara" det vanliga skolarbetet som man ska klara av. Men egentligen tror jag inte det är själva skolan som stressar mig, utan vad jag ska göra sen. Jag har ju berättat om min livskris förut, men nu börjar den liksom spåra ur i nån slags ständig oro över allt som kan gå fel när vi går ut. Vi kanske inte får nåt jobb, eller nån stans att bo. Villes nya dagis kanske är skit, om han ens får en dagisplats. Vi kanske tvingas flytta till Norrland (hemska tanke). Micke är så lugn. Han skrattar och säger - Men det där behöver du väl inte börja oroa dig för nu.. Ibland önskar jag att jag var som han. Baksidan av att leva för dagen är att det är helt omöjligt att planera saker som ligger längre fram i tiden än typ en månad (host host). Men det måste va ganska skönt också, att slippa vara kontrollfreak liksom.

tisdag 25 oktober 2011

lite om sömn.. och att alla är olika.

Ville sover i vår säng, mittemellan mig och Mikael. Det har han gjort nästan sen han föddes. Häromdagen fick jag höra att det finns folk som tycker det är jättekonstigt. Jag tänkte rätt mycket då och blev nog mest förbannad. Varför lägger folk ner energi på att störa sig på sånt? Jag är ganska noga med att inte säga rätt eller fel till andra föräldrar. Jag är av den, kanske något naiva, tron att de flesta föräldrar gör precis vad som funkar för dom, oavsett om det gäller mat, sömn, potträning eller napp. Jag tror man ska vara väldigt försiktig när man ifrågasätter hur andra gör som föräldrar. Fråga kan man alltid göra, men man får nog passa sig jävligt noga för att inte låta pekpinnig. Man kan också ge råd eller dela sina erfarenheter, men jag tror nog att det är bäst att vänta tills man får en förfrågan.

Till er som genuint undrar varför Ville sover i vår säng så kan jag svara att det är det som funkar bäst för oss. (ja.. vi har försökt.. verkligen försökt annat också). Dessutom tycker jag det är rätt myspysigt. Mer än så tycker jag inte att jag ska behöva förklara egentligen..

Och nej, jag är inte anhängare av attachment parenting. Jag är lite allergisk mot föräldraskolor.Men skulle jag tillhöra en filosofi om föräldraskap skulle den kanske heta nåt i stil med individualized parenting...

söndag 23 oktober 2011

i väntan på sushi

Det har varit en bra helg. För kort dock. Den sedvanliga söndagssushin ska snart åka och hämtas och sen väntar true blood och söndagshäng. Idag vaknade jag med en vision. Vi skulle flyga drake tänkte jag. Men eftersom inga affärer i hela Norrköping (i alla fall inte på cykelvänligt avstånd) verkade ha någon drake så fick vi åka till hamnen och titta på båtar och lyftkranar istället. Ville tyckte det var minst lika spännande och jag, fick mig några bilder, även om de inte föreställde en hänförd Vilhelm springades i öppna landskap med vinden i håret..







fredag 21 oktober 2011

snart helg..

Tänker att om jag skriver lite så kanske jag håller mig vaken den sista halvtimman på tåget hem från uppsala. Men nu går ögonen snart i kors. Vill hem till mina killar och gosa ner mig i en säng med en varm kramig lillplutt å sova sova soooova.. Ända tills vi vaknar av solljus och lördagsmorgon utan käcka alarmsignaler aldeles för tidigt dånande..

onsdag 19 oktober 2011

hepphepp

Har praktik denna vecka måndag-torsdag på habiliteringen. Det är sjukt mycket mer intressant en vad jag trodde. Habilitering var förut ett abslolut sistahandsval för områden jag skulle kunna tänka mig att jobba inom men vi har träffat ett gäng helsköna personer de här dagarna så jag börjar kanske ändra uppfattning. Fredag bär det av till Uppsala för dyslexikurs. Därför sitter jag nu och dels pluggar tecken som stöd och dels läser om strategier för läsinlärning. Det här med att läsa två saker samtidigt har jag liksom ingen fallenhet för. Just nu har jag stora svårigheter att läsa litteraturen inför dyskexikursen eftersom jag omedvetet försöker i huvudet teckna allt jag läser.. Det gör att det hela går vääääääldigt långsamt. Men det går..
 Jag tänkte slå ett slag för tecken och tipsa om den här sidan. Tecken är faktiskt superkul! Och jättebra att lära barn! Stimulerar språkutvecklingen massa (och nä.. det gör inte så att man börjar prata senare utan snarare tvärtom) Idag har jag och Ville tecknat TRAKTOR, GRÄVMASKIN, BIL och CYKEL (det gäller ju att hitta vad som är kul). Planerar att fortsätta ge han en massa tecken. Både för min och hans skull liksom! Det gäller att lära av varandra!