och så blev han 2 år.

Hur fort går tiden egentligen? Men nä, jag tänkte ju att jag skulle hålla mig borta från nostalgi och känslosamhet i det här inlägget och  istället berätta om en fin födelsedag som har firats med paket, besök av gammelmormor och pannkakor med karamellfärgad grädde (lila förstås, för det är Vilhelms bästa färg) och sylt. Sen har vi spelat rockspindeln (lilla snigel i rockversion) på gitarr hundra gånger och lekt med muminpusslet och grävmaskinen. För en stund sen läste jag den nya bamseboken och sedan somnade knytet på typ två sekunder. Jag tror han har haft en bra dag.  Grattis min älskade, älskade plutt! må du leva uti hundrade år!