lördag 17 oktober 2009

uppdatering 2

lördag: Vi satt från klockan 9 till halv 12 idag på förlossningsavdelningen på vrinnevisjukhuset och väntade på vårt inbokade läkarbesök. Men tydligen finns bara en läkare på lördagar på förlossningen och halva Norrköping hade visst bestämt sig för att föda barn just idag, så vi fick aldrig träffa läkaren utan endast en sköterska som inte ens kunde boka in en ny tid åt oss.. Efter mycket om och men så lyckades jag i alla fall tjata till mig att läkaren skulle ringa mig när han fick tid under dagen.. Han ringde i alla fall i eftermiddags och som jag förstod det så var mina världen inte bra, men inte heller så pass dåliga att de ville göra något åt det. Dessutom tar den en vecka att få svar på det provet som var mest väsentligt ur medecinsk synpunkt så läkaren kunde ändå inte göra någon bedömning. Det enda han kunde utläsa av proverna var ju att min lever var lite påverkad, vilket enligt honom är mkt vanligt hos gravida och ingenting som påverkade fostret på något sätt. Det lät ju betryggande.. Forsatt ville han att jag skulle ringa min barnmorska om en vecka för att få reda på svaren på mina gallsyrevärden, som i fallet att de skulle vara dåliga skulle kontakta en läkare. Detta kändes ju lite märkligt. Hur vet jag när de kommer och varför ska jag vara den mellanhanden när jag inte ens vet vad proverna står för? Är det inte bättre att de kontaktar mig om de är alarmerande?
I alla fall.. Fortfarande känner jag mig rätt förvirrad. Igår lät det nämligen på barnmorskan som att det var ganska viktigt att jag ganska snart träffade en läkare och att boka in en läkartid en lördagmorgon gör man ju inte för ett rutinbesök där man ändå inte kan göra något(?). Men idag så är det helt plötsligt inte alls farligt och läkaren verkade snarare förbryllad över att vi ens fått en tid. Och visst, jag kan absolut förstå att vi inte blir prioriterade när det akutsnittas barn samtidigt, men varför inte bara boka in en ny tid? Hade jag inte, i det närmaste, krävt att läkaren skulle ringa upp mig så hade vi bara blivit hemskickade utan några som helst besked.
menmen. Det viktigaste är i alla fall att det inte verkar vara så farligt. Nu är det ju bara att vänta och se vad resten av proverna säger.. Ska försöka att inte måla fan på väggen med samtidigt inte ropa hej. En mycket svår uppgift. Bäbis verkar i alla fall må bra för hon/han bökar hur mycket som helst i magen och det är ju det enda jag kan gå efter i nuläget...

1 kommentar:

Lillalen sa...

Din bäbis gör en nervös trots att den själv tycks må bra, det är ju skönt det! Hoppas att du själv ska må bra också, det känns ju liksom lika viktigt! Kramar på dig!!